Romanplanering

En checklista för världsbygge i skönlitteratur: 15 frågor att besvara

Du kan ägna sex månader åt att rita kartor och hitta på gudar och ändå inte veta vad dina karaktärer åt till frukost. Världsbygge som hjälper en roman handlar om att besvara några praktiska frågor och skriva ner svaren där du hittar dem igen. Här är femton frågor, med ett exempel och ett sätt att hålla reda på svaren.

Språk

Bestäm de här tre sakerna först

Innan du tar dig an någon av frågorna på listan bör du bestämma tre saker. Då slipper du bygga en hel kontinent när berättelsen utspelar sig i en hamnstad.

Först: omfattningen. Utspelar sig berättelsen i ett hus, en stad, ett land eller på en planet? Bygg i den skalan och inte större. Sedan: den stora skillnaden. Vad är det enda med den här världen som skiljer sig från vår, vare sig det handlar om en sorts magi, ett politiskt system eller ett förändrat landskap? Till sist: vad som står på spel. Vad är sällsynt, farligt eller förbjudet? Det är där handlingen kommer att sätta press på karaktärerna.

Isberget: känn till tio gånger mer än du visar

Isbergsbilden, som ofta förknippas med Hemingway, går ut på att det som syns ovanför vattenytan bara är en liten del av det som håller isberget uppe. En bra tumregel är att känna till ungefär tio gånger mer om din värld än vad som syns på sidan. Läsaren ser aldrig resten, men märker den som en trygghet: detaljer som hänger ihop och karaktärer som tar saker för givna.

Fällan är att tro att du måste visa resten. Det behöver du inte. Om du vet hur stadens bröd bakas kan du skriva en scen med en bagare bättre. Men tre stycken om brödbak i kapitel två gör inte scenen bättre.

Femton frågor

Besvara varje fråga med en eller två meningar. Om en fråga inte berör din berättelse skriver du ”inte relevant” och går vidare.

Du behöver inte besvara frågorna i ordning eller ha svar på allihop innan du börjar. Ett bra arbetssätt är att besvara de fem frågor som berör dina inledande kapitel, skriva kapitlen och sedan återvända till listan när en scen kräver något du inte har bestämt. Frågor du ännu inte kan besvara är också användbara: skriv upp dem som öppna frågor och kom tillbaka till dem senare.

  • Geografi: hur ser landskapet och vädret ut, och hur påverkar de en vanlig dag?
  • Geografi: var går gränsen för den karta dina karaktärer känner till, och vad tror de finns bortom den?
  • Resor: hur lång tid tar det att ta sig mellan två viktiga platser, och hur färdas man?
  • Vardagsliv: vad äter en familj en vanlig tisdag, och varifrån kommer maten?
  • Vardagsliv: vilka bor tillsammans, och vem tar hand om äldre och sjuka?
  • Pengar och arbete: hur försörjer sig de flesta, och vem får minst betalt?
  • Pengar och arbete: vad räknas som pengar, och vem bestämmer över dem?
  • Tro: vad tror människor händer efter döden, och hur påverkar det vad de gör?
  • Tro: vad firar de, och vad vägrar de att nämna?
  • Lagar: vem stiftar reglerna, vem ser till att de följs och vad händer med den som begår det vanligaste brottet?
  • Språk: vilka slanguttryck, namn och talesätt skulle en utomstående tycka var märkliga?
  • Teknik eller magi: vad kan den göra, och vad kostar den i tid, pengar, hälsa eller någon annans förlust?
  • Teknik eller magi: vem får inte använda den, och vad händer när den slutar fungera?
  • Historia: vad hände för hundra år sedan som människor fortfarande grälar om?
  • Nyheter: hur får människor reda på vad som händer på andra håll, och hur långt efter får de veta det?

Ett exempel: en östad

Ta den påhittade platsen Skerrow, en stad på en ö, och besvara sex av frågorna.

Resor: den enda färjan går bara när tidvattnet tillåter det, vilket innebär tre dagar i veckan på sommaren och ibland inte alls på vintern. Den som måste ge sig av akut får betala en fiskare, och fiskaren bestämmer priset. Ön känns därför isolerad, och du får en anledning till att en karaktär inte bara kan fly.

Mat: nästan all mat består av fisk, tång eller potatis. Färska grönsaker kommer med färjan och är därför en lyx. En karaktär som bjuder på sallad vill visa upp sig.

Pengar och arbete: de flesta hushåll arbetar åt konservfabriken, som betalar en del av lönen i tillgodohavanden som kan användas i fabrikens butik. Kontanter är sällsynta, så den som har kontanter är antingen lyckligt lottad eller döljer något.

Tro: öborna tror att de drunknade stannar nära stranden i ett år och en dag. Så länge låter de en lampa brinna på hamnmuren. Ingen säger att de tror på det, och ingen släcker lampan.

Lagar: det finns ingen polisstation. Hamnkaptenen löser tvister, och straffet är oftast böter eller att bli landsförvisad med nästa färja. Landsförvisning är det värsta som kan hända någon, vilket gör den till ett effektivt hot.

Teknik: stadens el kommer från en enda tidvattenkvarn. När tidvattnet dröjer slocknar lamporna i en timme. Alla vet i vems hus det finns ljus och i vems det saknas.

Låt svaren sätta press på berättelsen

En lista med svar är bara användbar om några av dem skapar problem för dina karaktärer. När du har besvarat en fråga kan du fråga dig vem som hamnar i kläm. Den personen är en karaktär, och obehaget blir en scen.

I Skerrow innebär svaret på resefrågan att alla som vill lämna ön blir beroende av en fiskare. Svaret om pengar betyder att konservfabriken styr de flesta hushåll. Sätt ihop de två svaren, så har du redan ett problem att bygga en berättelse kring: en arbetare som är skyldig pengar i fabrikens butik måste lämna ön före nästa färja, och en fiskare vet precis hur gärna hon vill därifrån. Ingen behövde hitta på en skurk. Världen skapade problemet.

Om ett svar inte påverkar någon kan det ändå vara värt att spara för att ge världen liv, men du behöver inte fundera mer på det. Lägg kraften på svaren som pressar någon.

Så undviker du informationsdumpning

En informationsdump uppstår när författaren pausar berättelsen för att förklara världen. Lösningen är att knyta varje faktum till någon som vill något. Jämför de här två versionerna.

Informationsdump: ”Skerrow hade en färja som bara gick vid vissa tidvatten, så invånarna var isolerade och beroende av fiskare för akuta resor.”

Bättre: ”Maren räknade sedlarna i rocken två gånger. Brannoch kunde ta henne över i kväll, men han skulle vilja ha mer än färjebiljetten kostade, och tidvattnet tänkte inte vänta medan hon prutade.”

Den andra versionen förklarar aldrig regeln rakt ut. Läsaren förstår den eftersom den får en omedelbar kostnad för Maren. Använd samma grepp. Lägg in en ny uppgift i en scen, låt den skapa ett problem och låt karaktären reagera. Lita på att läsarna förstår resten. Låt en karaktär som motsätter sig hur saker fungerar förklara det genom en konflikt.

Så håller du reda på svaren

Samla allt i ett dokument med en rubrik för varje ämne: geografi, vardagsliv, pengar, tro, lagar, språk, teknik eller magi och historia. Skriv ett eller två meningar under varje rubrik och markera om svaret ”syns på sidan” eller ”finns bara i mitt huvud”. När ett faktum väl står på sidan har du lovat läsaren att det stämmer.

Lägg till tre korta listor: en ordlista över påhittade uttryck och hur de stavas, en avståndstabell eftersom restider lätt ändras, och en ändringslogg där du noterar vad du ändrat när du ändrar en regel mitt i utkastet. Gå sedan tillbaka och rätta de tidigare kapitlen.

Om din värld sträcker sig över flera böcker kan du kopiera samma upplägg till varje bok och ange var varje faktum först dyker upp. SagaFolds berättelseanteckningar kan samla platser och regler och länka dem till avsnitten där de förekommer. Tidslinjen håller ordning på historien. Men ett välskött dokument gör samma jobb.