Sju saker att jämföra
Funktionslistor säger inte så mycket på egen hand. De här sju frågorna visar vad som faktiskt skiljer verktygen åt:
- Struktur: Hur delar du upp ett långt projekt i kapitel och scener, och flyttar runt dem?
- Enheter och arbete utan internetanslutning: Var kan du skriva, och fungerar verktyget utan uppkoppling?
- Samarbete: Kan en redaktör eller medförfattare kommentera och föreslå ändringar?
- Planering: Finns det utrymmen för anteckningar, personer, en tidslinje eller en disposition?
- Formatering och export: Vad får du ut i slutänden, och i vilka filformat?
- Komma igång: Hur lång tid tar det innan du kan skriva, och hur mycket behöver du lära dig?
- Byta verktyg: Om du ändrar dig, hur lätt får du med dig ditt arbete?
Väg in dem utifrån din vardag. Om du bara skriver vid ett skrivbord spelar möjligheten att arbeta utan internetanslutning mindre roll. Om en redaktör ska granska dina sidor är samarbete desto viktigare. Det är knappast värt inlärningstiden att skaffa ett verktyg som är bäst på det du sällan gör.
Scrivener: det etablerade skrivbordsverktyget
Scrivener är ett datorprogram uppbyggt kring en pärm, alltså ett träd i sidofältet där varje kapitel, scen och efterforskningsanteckning är ett eget objekt. Programmet har också en anslagstavla med kort som du kan flytta runt för att ordna scener, ögonblicksbilder för att spara tidigare versioner och ett kompileringssteg som gör om projektet till ett manuskript eller en e-bok.
Det passar bra om du mest arbetar vid en och samma dator, gärna samlar efterforskningar och utkast i samma projekt och kan tänka dig att lägga en eftermiddag på att lära dig programmet. Det har också flest möjligheter för att sammanställa text i olika format. Nackdelarna är inlärningströskeln och att synkroniseringen mellan enheter behöver ställas in. Läs om det på verktygets webbplats innan du bestämmer dig. Där hittar du också aktuell information om plattformar och andra detaljer.
Ett vanligt dokument: Word eller Google Docs
Ett enda dokument är det enklaste alternativet och ofta det bästa. Du behöver inte lära dig något nytt, alla redaktörer och agenter kan öppna det och Google Docs gör det enkelt att samarbeta och kommentera i realtid. I båda programmen kan du visa en disposition av rubrikerna i ett sidofält och hoppa mellan kapitlen.
Det blir svårare när texten växer och strukturen blir mer invecklad. En hel roman i en fil kan bli långsam, och om du vill flytta scener måste du klippa ut och klistra in. Många löser det genom att ha en fil per kapitel i en mapp, men då är det lätt att tappa reda på vilken version som är aktuell. Om du skriver ett första utkast i all hast eller skickar sidor till en redaktör som använder spårade ändringar är ett vanligt dokument det bättre valet. Lägg inte till ett verktyg innan du behöver det.
Skrivappar: Ulysses, Dabble, Novelcrafter och LivingWriter
Det här är skrivappar med olika inriktningar. Ulysses är byggt för Apple-enheter och ordnar texten i ett bibliotek med blad och grupper, med en avskalad redigerare som sätter texten i centrum. Dabble, Novelcrafter och LivingWriter riktar sig till romanförfattare och kompletterar utkastet med planeringsverktyg, till exempel dispositioner, vyer över handlingen och referensanteckningar om personer och platser. Novelcrafter är känt för sina verktyg för berättelsereferenser och AI-funktioner.
Apparna skiljer sig åt vad gäller plattformar, arbete utan internetanslutning, export och planeringsverktyg, och detaljerna ändras ofta. Besök varje verktygs webbplats för aktuell information och prova en kostnadsfri provperiod eller ett abonnemang med ett kapitel ur ditt eget manus innan du bestämmer dig.
Atticus gör något annat. Det är främst ett verktyg för bokformatering som gör om ett färdigt manuskript till tryckfärdiga inlagor och e-boksfiler, med kontroll över layout och kapitelutformning. Många skriver utkastet någon annanstans och använder Atticus på slutet, så det kompletterar ett skrivverktyg i stället för att konkurrera med det. Läs på webbplatsen om vilka plattformar det fungerar med.
Var SagaFold passar in
SagaFold är verktyget som den här bloggen hör till, så läs det här avsnittet med det i åtanke. Det körs i webbläsaren och fungerar utan internetanslutning när det väl har laddats. Här finns en lugn redigerare med automatisk sparning, ordantal, ett dagligt skrivmål och en fokustimer. Du får också berättelseanteckningar om personer, platser och ledtrådar, länkade till styckena där de förekommer, en tidslinje och alternativa utkast som du kan jämföra och välja mellan. AI-hjälp är valfri och ändrar aldrig manuskriptet förrän du accepterar förslaget. Du kan exportera till filmmanusformat för Final Draft.
SagaFold är nyare och mindre än de etablerade verktygen. Därför finns det färre guider, färre instruktioner från andra och en kortare historik. Det finns ett kostnadsfritt abonnemang med ett begränsat antal sparade ord och betalabonnemang med högre gränser. Export i vanlig text och säkerhetskopior är kostnadsfria; PDF och Word ingår i betalabonnemangen.
Ett exempel: tre författare väljer
Dana skriver thrillers på sin bärbara dator hemma. Hon vill flytta runt scener hela tiden och tänker själv sammanställa boken som e-bok. Hon provar Scrivener eftersom pärmen och anslagstavlan passar hennes sätt att tänka.
Mateo skriver på sina memoarer i korta stunder, både på mobilen och på familjens delade dator. En vän som är redaktör ska göra ändringar i texten. Han fortsätter med Google Docs eftersom det fungerar överallt och redaktören redan kan det.
Priya skriver en fantasytrilogi på både sin skoldator och sin egen dator. Hon behöver hålla reda på personer och en tidslinje mellan böckerna och vill inte installera något. Hon provar webbläsarbaserade verktyg med berättelseanteckningar och en tidslinje, och bestämmer sig efter att ha testat ett riktigt kapitel.
Lägg märke till att ingen valde utifrån funktionerna. Var och en utgick från var hen skriver, vem mer som arbetar med filen och vad som behöver hållas reda på.
Prova med ett kapitel och testa hur du tar med dig texten
De flesta verktyg erbjuder en kostnadsfri provperiod eller ett kostnadsfritt abonnemang, så att du kan testa innan du bestämmer dig. Gör det ordentligt med riktigt material, inte en tillfällig exempeltext. Ta ett kapitel på ungefär tre tusen ord som du redan har skrivit och gör följande:
- Importera texten eller klistra in den och se vad som händer med rubriker, kursiv stil och scenbrytningar.
- Dela upp den i två scener och flytta runt dem. Lägg märke till hur många klick det tar.
- Skriv en anteckning om en person och länka den eller spara den någonstans där du hittar den igen om en månad.
- Skriv femhundra nya ord på en annan enhet om du planerar att skriva på flera platser.
- Exportera kapitlet till en fil som går att öppna i ett vanligt ordbehandlingsprogram och kontrollera resultatet.
- Fråga dig själv om du vill öppna verktyget igen i morgon.
Det sista steget är viktigast. Innan du flyttar in trettio tusen ord i ett verktyg, kontrollera att du också kan ta med dig anteckningarna. Planeringsmaterial är ofta svårare att flytta än själva manuskriptet. Spara en säkerhetskopia utanför verktyget varje vecka, oavsett vilket du använder. Det är lätt att lämna ett verktyg som exporterar texten ordentligt, och det är också en bra anledning att stanna kvar.
En kort guide till valet
Om du har läst så här långt och fortfarande inte kan välja, använd det här som utgångspunkt och prova sedan verktygen.
- Välj Scrivener om du mest skriver på en dator, vill samla efterforskningar och utkast i ett projekt och vill ha många möjligheter när du sammanställer texten.
- Välj Word eller Google Docs om du vill slippa en inlärningströskel eller om en redaktör eller medförfattare ska kommentera dina sidor.
- Välj Ulysses om du skriver på Apple-enheter och gillar ett avskalat bibliotek där texten står i centrum.
- Välj Dabble, Novelcrafter eller LivingWriter om du vill ha planeringsverktyg kring utkastet. Jämför först vilka plattformar de stöder och vilka funktioner de erbjuder just nu.
- Välj Atticus om det är formateringen av den färdiga boken som sinkar dig.
- Välj SagaFold om du vill ha en webbläsarbaserad redigerare med berättelseanteckningar, en tidslinje och alternativa utkast, och är bekväm med ett nyare, mindre verktyg.